Teknologi föreslås ersätta personal utan klienters samtycke

11.6.2025 uppdaterad 26.6.2025

FSS utlåtande 6.6.2025 gällande ändring av socialvårdslagen, äldreomsorgslagen och klientavgiftslagen (användning av teknologi).

En bärbar dator på ett bord. På skärmen visas ett par kvinnoögon som betraktar tittaren intensivt.

FSS utlåtande till utkastet till  till regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av socialvårdslagen,äldreomsorgslagen och klientavgiftslagen är denna gång på finska. Här presenteras ett sammandrag på svenska.

I korthet går förslaget ut på att teknologi ska börja användas i serviceboenden med heldygnsomsorg för äldre. Genom att inkludera teknologiska lösningar på ett ”humant sätt” i vården ska omsorgsarbetet underlättas och patientsäkerheten öka. Att öka användningen av teknologi är inskrivet i regeringsprogrammet och framkommer också senare i beredningen av planen för de offentliga finanserna under våren 2024,

Teknologiska lösningar anses ha fördelar som man kan beakta vid personaldimensioneringen. Om utkastet godkänns i sin nuvarande form får personaldimensioneringen sänkas med högst 0,04 anställda per klient, förutsatt att nivån, som vid årsskiftet redan sänktes från 0,65 till 0,6, inte underskrids. Genom åtgärden eftersträvas en besparing i statsfinanserna på 30 miljoner euro på årsnivå.

Trots ett minskat antal anställda i förhållande till antalet klienter och således färre antal timmar av direkt klientarbete kan man, åtminstone om man tror förslaget, samtidigt som man sparar in 30 miljoner euro per år som en följd av ändringen ändå säkerställa adekvat vård och omsorgsverksamhet. FSS förhåller sig ytterst skeptiskt till detta.

Inte nog med detta. Regeringen drog i mars 2025 upp riktlinjer för ersättande besparingar inom social- och hälsovården. Det ska ske med stöd av en ökad användning teknologiska lösningar även inom socialservicen. Tanken är att en inbesparning på 16,2 miljoner euro kan uppnås genom att exempelvis öka antalet distansbesök inom hemvården. FSS förhåller sig mycket skeptiskt till att klientens grundläggande och mänskliga rättigheter respekteras fullt ut och att klientens önskemål och behov av stöd och hjälp kommer att beaktas i tillräcklig utsträckning.

För tillfället lämnas det öppet i utkastet hur klientens egna önskemål beaktas vid bedömningen. Klientens självbestämmanderätt behandlas bristfälligt i förslaget. FSS betonar i sitt utlåtande att en sådan oklarhet inte kan accepteras, särskilt då det föreslås att tekniska lösningar kan tas i bruk även utan klientens samtycke, ifall lösningarna enligt yrkesutbildade personer inom socialvården är lämpliga för klientens service. Bedömningen sker i samband med servicekartläggningen och då en klientplan upprättas

I första hand förespråkar FSS ett obligatoriskt samtycke.

I andra hand understryker FSS att förslaget i sin nuvarande form inte är förenligt med grundlagen – ifall samtycke inte anses vara nödvändigt. Ett drastiskt ingrepp i självbestämmanderätten på det föreslagna sättet kan inte godkännas förrän utkastet till ändring av socialvårdslagen innefattar noggranna och detaljerade bestämmelser som avgränsar ingreppet på ett tydligt vis. Det ska vara fullständigt självklart vilken roll klientens självbestämmanderätt har i klientprocessen. Motsvarande anmärkningar fördes även fram av bland annat rikskanslern, justitieombudsmannen samt i regionförvaltningsverkens gemensamma utlåtande.

Därtill kan det tilläggas att varken FSS eller någon annan funktionshinderorganisation har hörts under beredningsprocessen. Därmed har inte personer med funktionsnedsättning fått ta del i beslut som påverkar dem själv på det sätt som funktionshinderkonventionen förutsätter. Därmed lyfte FSS fram följande i sitt utlåtande.

  • ”Eftersom det av lagförslaget framgår att det också i hög grad kommer att beröra personer med funktionsnedsättning och funktionshinderservicen eftersom service- och processbestämmelserna i socialvårdslagen också skall tillämpas inom funktionshinderservicen är vi förvånade över att ingen funktionshinderorganisation hörs om lagförslaget. Detta är en skyldighet enligt funktionsrättskonventionen och denna beredning bryter därmed mot detta.”

Andra ärenden som FSS lyfter fram i utlåtandet:

  • Man måste säkerställa att en högskoleutbildad socialarbetare som är insatta i klientens särskilda situation genomför bedömningen av klientens förutsättningar att använda teknologi som en del av klientprocessen.
  •  Om en sådan person inte är tillgänglig bör man konsultera en annan yrkeskunnig person, som besitter tillräckliga professionella och tekniska kunskaper.
  • Tekniska lösningar ska inte vara utgångspunkten inom socialvården. Lösningarna måste alltid motivera tydligt och teknik får inte ersätta fysiska verkställighetsformer fullt ut.
  • Förslaget innefattar vissa felaktigheter eller otydligheter i fråga om påståenden och laghänvisningar. Därtill borde hänvisningarna till viktiga paragrafer gällande exempelvis klientens intresse vara mer omfattande.
  • Slarvigheter och otydligheter vittnar dels om en förhoppning att relativt obemärkt och smärtfritt genomföra betydelsefulla ekonomiska förändringar. Dels att förslagets upprättats i hastig takt. Slutresultatet tyder på att inbesparingar väger mer än persongrupper i samhället som är i behov av socialvårdstjänster
  • Svenskans ställning och tillgänglighetsaspekter bör beaktas.
  • Då det är många lagändringar på gång som har en inverkan på den faktiska ställningen för personer med funktionsnedsättning bör ändringen i socialvårdslagen bedömas som en helhet med den andra lagberedningen
  • FSS betonar att kameraövervakning inte får användas för att ersätta brist på personal inom verksamhetsenheter inom socialvården. Det är också oklart på vilka slags enheter kameraövervakning föreslås användas och i vilka utrymmen och i vilken utsträckning.

Här kan du läsa hela utlåtandet på finska