Svenska Yles textmaterial spelar en viktig roll ur både tillgänglighets- och jämlikhetssynvinkel.
På sistone har debatten om mediekonkurrensen i Finland gått het. I bakgrunden till debatten ligger ett klagomål från Medieförbundet till Europeiska kommissionen i juli 2017 med ståndpunkten att YLE som public service överskrider sina befogenheter och förvränger marknaden i och med att tidningshusen tävlar om samma kunder som Yles webbredaktioner.
Med anledning att Svenska Yles webbmaterial i textform spelar en viktig roll ur både tillgänglighets- och jämlikhetssynvinkel kommenterade FSS propositionen till lagförslaget i augusti. I dåvarande propositionen skulle ett undantag göras för regionala nyheter så att Yles svenskspråkiga redaktioner skulle få publicera innehåll på webben utan koppling till ljud och rörlig bild. Detta ansåg FSS positivt, men oron för vad konsekvenserna blir av att minska på textutbudet kvarstod.
I det nyaste förslaget som gavs 17.12 har regeringen slopat det tidigare föreslagna undantaget för svenskspråkiga lokala nyheter, vilket i sig gör att båda nationalspråken har samma utgångspunkter och de facto är jämställda. Undantaget i det nuvarande förslaget omfattar således enbart samiska och romani samt andra minoritetsspråk.
Samtidigt som svenskan ska ha samma ställning som finskan är språkets förutsättningar inte samma på grund av svenskans minoritetsställning. Jenny Stenberg-Sirén, forskare i medier och språk och docent Carl-Gustav Lindén vid Svenska social- och kommunalhögskolan slår huvudet på spiken i HBL 16.12. Tidningarna har valt fel strategi för att förbättra sin egen ekonomiska situation genom att begränsa Yles textnärvaro på nätet. Det här kan enbart skada svenskan. ”Det svenska språket behöver stärkas på alla sätt och vis, för att på sikt finnas kvar i detta land, och att självmant skära ner på det svenska medieutbudet i Finland är att skjuta sig själv i foten.” Varför tillåts denna nedskärning i svenska medieutbudet?
I ett demokratiskt samhälle ter det sig naturligt att kunna ta del av tillförlitliga och aktuella nyheter kostnadsfritt. Det är befängt att ändra på förutsättningar och tillgång till nyheter genom åtgärder som minskar tillgången till information och delaktighet.
Vikten av att stärka det svenska språket tillsammans istället för att urholka språkets ställning i samhället kan inte betonas nog. För personer med synnedsättning är det inte en självklarhet att få information på ett tillgängligt sätt och på det egna modersmålet. Som de tidigare nämnda skribenterna poängterat i insändaren är det egentligen utländska teknikjättar, inte vårt lands public service-bolag, som påverkar marknaden i Svenskfinland. Det är varken rättvist eller meningsfullt att bestraffa de finlandssvenska medborgarna för detta.
Matthias Jakobsson, verksamhetsledare
Camilla Blomstedt, kommunikationschef