För många synskadade är punktskriften det enda skrivna språket. Det vill vi lyfta fram speciellt under internationella läskunnighetsdagen 8 september.
Att vara synskadad och inte ha tillgång till ett skriftspråk kan jämföras med att vara analfabet. Därför anser FSS att punktskriften är oerhört viktig och att läskunnigheten ska värnas om också för personer med synnedsättning. FSS arbetar med att lära ut och upprätthålla punktskrift på svenska i Finland bland annat genom att ordna kurser och ge ut material i punktskrift. Bland detta material finns FSS tre punktskriftstidningar som ges ut regelbundet och kan beställas av vem som helst som intresserar sig för punktskriften.
I våras lade punktskriftsredaktörerna Tessa Bamberg och Susanna Antell på ett extra kol och producerade ett överraskningsnummer till prenumeranterna av FSS punktskriftstidningar.
– Vi ville överraska läsarna med en extra tidning när alla ändå satt hemma på grund av Corona, berättar Tessa Bamberg.
Den extra tidningen togs väl emot och vem vet, det kanske blir överraskningar i framtiden också, menar redaktörerna. När normalläge råder utkommer det regelbundet tre tidningar i punktskrift, alla med olika målgrupp.
Oss emellan är en lättsam tidning med kortare artiklar och glesskrift som lämpar sig väl för nybörjare medan Intermezzi är för mer avancerade punktskriftsbrukare.
– Vi vill erbjuda mångsidigt innehåll som tilltalar alla åldersgrupper med fokus på finlandssvenskt material, berättar Tessa.
Eftersom en synnedsättning är ett informationshandikapp går mycket av den andra skrivna informationen förbi målgruppen. Celia erbjuder talböcker och många privata leverantörer erbjuder e-böcker men tidskrifter på svenska i punktskrift finns det inte utöver FSS publikationsutbud.
- I våra tidningar plockar vi artiklar och reportage från andra tidningar och tar pulsen på vad som händer i samhället just nu, berättar Susanna Antell.
- Vi skriver också egna artiklar och delar med oss av tips och vardagstrix, som hur man tvättar mikron med vinägervatten eller lagar dom bästa våfflorna, fortsätter hon.
Fokus på material som intresserar dom flesta
Till skillnad från förbundets egen organisationstidning Synvinkel behandlas inte synskadaderelaterade ämnen i punkskriftstidningarna utan de återspeglar vad dagstidningar och tidskrifter skriver om, med tonvikt på Svenskfinland.
Både Bamberg och Antell har jobbat med tidningar i flera år och poängterar att tidningarna ständigt utvecklas.
– Vi har regelbundet möten för att fundera på innehållet i tidningarna och på hur de kunde utvecklas, säger Tessa Bamberg.
En hel del har förändrats sedan 90-talet på produktionen av punktskriftstidningarna kom igång.
– I början gjorde jag punktskriftstidningarna i form av extraknäck. Senare kom det ett punktskriftsprojekt och produktionen av tidningarna blev en del av den ordinarie verksamheten.
Bamberg minns hur hon printade ut de första tidningarna vid sitt eget köksbord och släpade pappersbuntarna till kontoret för att stansas ihop och skickas med posten.
– Idag trycks Oss emellan i betydligt större upplaga på tryckeriet vid Näkövammaisten liitto, berättar hon.
Prenumeranter i hela Norden
På 2000-talet fanns ett behov av en punktskriftstidning som motsvarade de mer erfarna punktskriftsläsarnas behov och då grundades också tidningen Intermezzi. I Intermezzi finns bland annat längre reportage och artiklar och tidningen är skriven med tätare punktskrift. Intermezzi innehåller också artiklar som är exklusivt skrivna av frilansande journalister. Prenumeranten kan välja mellan att prenumerera på tidningen i fullskrift eller med förkortningar.
Läsarkretsen består främst av FSS medlemmar men också finskspråkiga och andra nordbor är välkomna att prenumerera på tidningarna. För tillfället är läsarna utspridda över hela Norden och fler läsare hittar tidningarna varje år.
– Om man till exempel är finskspråkig och vill öva upp sin svenska är det en ypperlig chans att prenumerera på en eller flera av våra tidningar, berättar Tessa.
Också personer som gått kursen punktskrift för seende kan prenumerera på tidningarna för att upprätthålla sina kunskaper i punkskrift.
–Man behöver inte vara medlem i FSS för att bli prenumerant och avgiften är väldigt skälig.
Punktchat för ungdomliga sinnen
FSS tredje punkskriftstidning kallas Punktchat och riktar sig främst till ungdomar eller personer som är intresserade av populärkultur, skvaller och mode.
Det är speciellt roligt att jobba med Punktchat eftersom den är så lättsam och underhållande. Den är riktad till unga men jag tycker den passar alla som är unga i sinnet, tycker Antell.
Det finns rätt få renodlade tidningar i punktskrift, på finska ges det ut två-tre stycken och i Sverige likaså.
– I Sverige finns vissa populära stora tidskrifter också i punktskriftsformat men för att kunna prenumerera på dessa måste man bo i Sverige, säger Tessa.
Redaktörsduon berättar att de är öppna för förslag och idéer gällande tidningarna, om man har feedback är det hjärtligt välkommet att kontakta redaktionen. I fall man är intresserad av att komma igång med punktskriften eller vill prenumerera på en tidning i punktskrift går det också bra att kontakta Tessa.
Det fristående Celia-biblioteket erbjuder också punktskriftsmaterial på finska och svenska.
Celia-biblioteket grundades år 1890 av Cely Mechelin och fyller såvida 130 år i år. Läs mer om Celia-biblioteket på Celias webbplats.