För fullt mitt i livet

Text: Pontus Anckar Foto: Ellen Anckar

Linus Nygård i Åbo låter inte retinoschisen påverka livet.

Minen är koncentrerad och ögonen fixerade på den lilla bollen. Linus Nygård reagerar blixtsnabbt och smashar bordtennisbollen över nätet så att motståndaren inte hinner reagera. ”Jaaaaaaaaaaahhhhh”. Högra armen vevar en snabb segergest.

Linus Nygård i Åbo har gillat idrott och spel, speciellt bollspel i hela sitt liv. Den ärftliga näthinnesjukdomen X-bunden retinoschis har inte stört honom speciellt mycket.

– Jag var väl tre, fyra eller fem år gammal när jag fick diagnosen. Jag kommer inte ihåg så exakt.

Minns du om sjukdomen påverkade din syn?

– Njaaa, svårt att säga eftersom jag inte vet vad normalt är. Därför är det svårt att jämföra med andra. Hur bra ser de?

Idrotten har funnits med som en naturlig del i Linus liv. Han började spela fotboll i Åbo United i 6-årsåldern och spelade sedan i ÅIFK:s tröja ända tills han var 15 år gammal.

– Jag märkte nog ingenting när jag spelade fotboll. Jag hade inga värre problem. Men ibland om somrarna, om solen sken och bollen var i luften, kunde jag bli ordentligt bländad. Men som sagt, det är svårt att jämföra med andra. Hade de det lika svårt att se i solen?

Idag använder Linus gärna solglasögon – han har flera par – men mera för att han tycker att det ser snyggt ut att gå med dem, än att han upplever att han skulle ha svårt att se under soliga dagar.

– De hör till klädseln.

Linus berättar att ögonsjukdomen bidrog till hans beslut att sluta spela fotboll. Ett av symtomen är att näthinnan inte sitter lika stadigt fast som i friska ögon.

– Min ögonläkare förklarade för mig att jag löper en större risk att drabbas av näthinneavlossning när jag blir äldre, eftersom skotten och inläggen blir hårdare. Den här var nog en av orsakerna till att min motivation att spela minskade.

Däremot har Linus fortsatt att spela tennis. Hans pappa Ville Nygård är tennistränare så det föll sig naturligt att Linus började svinga racketen i tidig ålder.

– Jag höll paus när jag gick i högstadiet, men började spela igen när jag slutade med fotbollen.

Nu spelar han nu och då tillsammans med några kompisar. De bildar ett lag som tävlar i division fyra.

– När jag spelade som barn, märkte jag nog ingenting med synen. Men nuförtiden märker jag, om till exempel någon servar bra, att det blir bråttom. När jag spelar nära nätet kan det också vara lite svårt att se. Det är svårt att se djupet.

Förutom tennis styrketränar Linus regelbundet. Tre till fyra gånger i veckan lyfter han skrot.

Jag har förstått att hårda fysiska ansträngningar, till exempel att lyfta tungt, ökar risken för näthinneavlossning?

– Det har jag inte hört. Men nog märker jag ibland när jag lyfter att det känns som om alla blodådror i huvudet kommer fram.

Linus Nygård använder inga mediciner. Han berättar att han för några år sedan funderade lite på att börja använda ögondroppar, men de har biverkningar, till exempel torra ögon, så han beslöt att låta bli. Han använder inte heller hjälpmedel för att se bättre.

– Jag har läsglasögon som är bra att använda om jag till exempel läser en bok eller ser på telefonen. Men jag borde skaffa nya, för de är inte så bra när jag ska läsa vad det står på datorskärmen.

Datorskärmen vållar ändå inte många problem eftersom texten ofta går att zooma in så att den blir större. På vissa nätsidor är dessutom texten färdigt ganska stor. Linus föredrar att lyssna på böcker. Han prenumererar på Nextory.

– Det är väldigt bra. Man kan lyssna till exempel när man städar eller går. Favoriten är Alexander Stubbs självbiografi. Han läste in den själv, vilket gjorde den extra bra!

Till vardags studerar Linus Nygård vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi, där han läser främst redovisning och finans. Han har dessutom ett eget företag, Kirkas Kivi, som specialiserat sig på att tvätta gravstenar.

– Nu på vintern är det inte mycket jobb, men på sommaren blir det att tvätta gravstenar igen. Jag har också sökt sommarjobb i min egen bransch, det vill säga till försäkringsbolag och banker.

Linus bor inom gångavstånd från handelshögskolan, vilket underlättar hans vardag eftersom han saknar körkort. Körkort får han inte på grund av ögonsjukdomen.

Sörjer du att du inte kan få körkort?

– Körkort skulle säkert vara trevligt och underlätta vissa grejer men inte är det hela världen, sist och slutligen.

Linus säger att han inte tänker så mycket på sin ögonsjukdom. Han har inte funderat på om den kommer att påverka hans framtid och med vänner pratar han inte om den.

– Det har inte känts som om jag skulle behöva göra det.

Din sjukdom är ärftlig. Vet du om någon i din släkt har den?

– Jag är inte helt säker på hur det är. Jag kommer inte på någon.

Just nu funderar han mera på när han ska skriva sin kandidatexamen.

– Jag får lite se, möjligen blir det nästa vår.

Den här artikeln publicerades i Synvinkel 1/2025.