Trombos i ögat kan ha svåra följder
Text: Christian Hellman
Ett finmaskigt nätverk av blodkärl förser ögats vävnader med syre och näring. Artärerna transporterar syrerikt blod till näthinnan, medan venerna för bort syrefattigt blod. En trombos – även kallad blodpropp i vardagligt tal– kan uppstå i båda typerna av blodkärl.
Eftersom ögonen har separat blodcirkulation, uppstår tromboser oftast bara i det ena ögat.
– Har man fått en trombos i det ena ögat är dock risken större att även det andra drabbas i något skede. En trombos i ögat kan dessutom vara ett tecken på att något inte står rätt till med blodkärlen – inte bara i ögonen, utan också på andra ställen i kroppen, förklarar ögonläkare Henrik Bygglin.
Riskfaktorer
Trombos i ögat är vanligast hos personer över 60 år, och risken ökar med stigande ålder. Högt blodtryck utgör den största riskfaktorn, följt av diabetes och höga blodfettvärden. Förhöjt ögontryck och rökning ökar också risken markant. Eftersom trombos i ögat är en hjärt- och blodkärlssjukdom, är riskfaktorerna ungefär samma som för blodpropp på andra ställen i kroppen.
Ventrombos
Cirka tre fjärdedelar av fallen är ventromboser. En blodpropp som bildas i en ven i näthinnan leder till blodstockning, svullnad och ibland också skador på näthinnan. Ventromboser utvecklas i regel gradvis, under loppet av några timmar eller dagar. Beroende på typen av ventrombos kan tillståndet vara helt symtomfritt eller orsaka märkbara symtom, såsom dimsyn och fläckar.
Den vanligaste och lindrigaste formen kallas grenvenstrombos. Den uppstår när mindre vener i näthinnan blockeras. Då endast en del av näthinnan påverkas, kan synen ofta återställas delvis eller helt, om behandlingen påbörjats i tid.
– I samband med rutinundersökningar upptäcker man ibland grenvenstrombos som är helt symtomfri. Lindriga fall behöver inte alltid behandlas, om inte nya symtom uppstår, berättar Bygglin.
Centralvenstrombos är en allvarligare form där ögats centralven blockeras. Detta leder till kraftig blodstockning som påverkar en större del av näthinnan. Centralvenstrombos orsakar ofta omfattande synnedsättning och risken för komplikationer är större än vid grenvenstrombos.
Artärtrombos
Artärtrombos i ögat förekommer betydligt mer sällan, men är alltid ett allvarligt och akut tillstånd. När en artär blockeras, förhindras syretillförseln till näthinnans celler. Eftersom dessa celler är mycket känsliga för syrebrist, kan bestående skador uppstå fort.
Artärtromboser orsakas ofta av blodproppar som vandrat från andra delar av kroppen, särskilt från halspulsådern. En artärtrombos i ögat leder nästan alltid till en omedelbar men smärtfri synförlust på det drabbade ögat. Bygglin understryker betydelsen av att agera genast om man märker symtom på artärtrombos.
– Om man plötsligt tappar synen i ena ögat och synförmågan sedan återvänder inom loppet av några minuter, ska man utan dröjsmål besöka ögonläkaren. Risken för att blodproppen återkommer och blockerar blodcirkulationen varaktigt är mycket hög. Därutöver löper man en betydande risk att drabbas av en hjärninfarkt i sådana fall.
Diagnos och behandling
Vid misstanke om trombos undersöks näthinnan noggrant med flera olika metoder. Ögonbottenfotografering ger en överblick av blodkärlen och eventuella blödningar. OCT-undersökning, som skapar detaljerade tvärsnittsbilder av näthinnan, avslöjar svullnader och andra förändringar som inte syns vid vanlig undersökning. Resultaten från dessa undersökningar avgör vilken typ av behandling som behövs och hur snabbt den måste sättas in. Det finns dock alltid en risk att alla skador inte kan repareras.
– Trots att dagens medicinska kunskap är avancerad, går det inte att behandla vävnadsskador som uppstått genast som en direkt följd av blodproppen, förklarar Bygglin.
En vanlig men synnerligen allvarlig komplikation som kräver särskild uppmärksamhet är svullnad i gula fläcken, även kallad makulaödem. OCT-undersökningen är särskilt viktig för att upptäcka och följa utvecklingen av denna komplikation, eftersom metoden kan avslöja även små förändringar i svullnaden.
Behandlingen anpassas efter typen av trombos och skadornas omfattning. Vid makulaödem ges vanligen injektioner i ögat som förhindrar nybildning av svaga blodkärl och därmed minskar svullnaden. Ett annat alternativ är att injicera partiklar som långsamt avger kortison. I vissa fall kan sjukdomsförloppet bromsas eller stoppas med lättare ingrepp.
– Om man ser att det hunnit bildas nya tunna blodkärl på näthinnan, så sätter man in laserbehandling. Ögat är hotat om de får växa fritt, berättar Bygglin.
Forskning och framtid
Utvecklingen av nya behandlingar för ögontromboser är intensiv. Särskilt lovande är forskningen kring läkemedel mot makulaödem. Det huvudsakliga målet med forskningen är att skapa effektivare behandlingar som ges med längre intervall mellan doserna, vilket förbättrar livskvaliteten för patienterna. Bygglin betonar betydelsen av förebyggande åtgärder.
– För att förebygga tromboser är det viktigt att behandla eventuella grundsjukdomar och kontrollera blodtrycket regelbundet.
Den här artikeln publicerades i Synvinkel 8/2024.