Blindskolan har sitt sista sommarlov

Enligt Maj-Len Heikel finns det ännu mycket som är oklart med Valteriskolan. Under höstens gång hittar skolan sin form. Hon sitter vid ett bord med knäppta händer.
Enligt Maj-Len Heikel finns det ännu mycket som är oklart med Valteriskolan. Under höstens gång hittar skolan sin form.

Efter den första augusti 2015 finns inte längre Svenska skolan för synskadade. Den statsägda specialskolan slås ihop med fem andra specialskolor. Det blir en skola med gemensam administration, gemensam rektor och ett enda namn. Valteriskolan.

Maj-Len Heikel tar fram beslutet som Utbildningsstyrelsen fattade i februari i år. Hon markerar ett stycke och förklarar varför dessa 42 ord betyder så mycket för skolan.

– Det här stycket berättigar hela vår existens. Jag kan inte understryka hur viktigt det är att vi fått med det i beslutet, säger Heikel. 

Textstycket hon syftar på lyder så här: ”Vid enheten Svenska Skolan för Synskadade är verksamhetsspråket svenska och de svenskspråkiga undervisnings-, handlednings- och stödtjänsterna är koncentrerade till enheten. Dess särskilda uppgift och ställning förutsätter att enheten bevaras som en enhetlig, funktionell helhet som en del av den nya Valteriskolan”. 

I beslutet står alltså inskrivet att Svenska skolan för synskadade ska bevaras som en skild enhet. Trots att SSS är en liten skola kan enheten inte slås ihop med någon annan skola. Kort och gott: verksamheten kan fortsätta i stort sett som förut. 

Bakom textstycket ligger mycket arbete och lobbing. Heikel är tacksam för att arbetet gav frukt. 

Man skulle tro att beslutet att slå samman de statsägda specialskolorna handlar om pengar. Tanken finns i bakhuvudet, men är inte orsaken. Om regeringen i framtiden skulle vilja spara är man i mycket bättre situation. Sammanslagningen görs för att öka kompetensen. 

– Ingen har sagt att det ska sparas. Det är inte orsaken till att vi slås ihop. Men man måste alltid vara steget före. Vi ser hur det sparas på alla håll och kanter, och inser att personalen i något skede kommer att minska. Eleverna i specialskolan blir färre, och då är det bra om administrationen kan minskas med naturligt bortfall. Vi vill inte vara tvungna att ge sparken åt någon, säger Heikel.

Så vad är det som ändras? 

– Jag kan ge ett exempel på hur vi kan lära oss av varandra och dra nytta av de andra specialskolorna. Tekniksidan växer hela tiden och man måste hållas med i utvecklingen. Onerva-enheten har skapat en webbplats som heter Onetti. På webbplatsen kan vi lägga upp undervisningssnuttar och sälja dem till kommuner. Ingen annan av oss har något liknande från förut, men nu när vi blir en skola kan alla använda den.

I augusti kan det bli en del förvirring när namnet försvinner. Skolan på Parisgränden heter Valteriskolan. Det som förut var resurscentret Speres (Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum) kommer att heta Valteri center för lärande och kompetens Skilla. 

– Nej, det kommer inte längre stå SSS på dörren. Det är klart att det känns ledsamt att namnet försvinner. Det har varit en sorgeprocess som pågått redan en längre tid. Men samtidigt känns det bra att få se något nytt växa fram. Valteriskolan blir ju kvar.

När det blev klart att SSS och Speres skulle slås ihop till en enhet i Valteriskolan ville de hitta ett namn som klingar positivt. Efter en namntävling i flera omgångar valdes namnet Skilla. 

Eleverna i specialskolor blir färre – fler får stöd

Sedan 2011 har specialundervisningen varit uppdelad i allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd.

– Antalet elever i skolan har blivit färre nu en längre tid, men handledningen har ökat. Stödet har flyttat till närskolan, och då är det i sista hand lärarna i närskolan som 

bär på ansvaret att alla elever känner sig delaktiga och får rätt sorts stödtjänster. Man borde aldrig inkludera personer med funktionsnedsättning i en klass där läraren inte vill.

Allt färre föräldrar väljer att placera sina barn i en specialskola på annan ort trots att de har behov av särskilt stöd. Skilla hjälper närskolan att ge rätt sorts stöd. Men i dagens läge måste de ta betalt för dessa tjänster. Det här anser Maj-Len Heikel är fel. Enligt henne är utbildningen inte jämlik.

– Nej, synskadade elever får inte en jämlik utbildning. Så länge vi måste ta betalt för våra tjänster väljer en del kommuner av ekonomiska skäl bort att köpa stöd av Skilla. Nu hoppas jag, som så många andra, att FN:s handikappkonvention ratificeras. Det vore ett steg i riktningen att våra tjänster eventuellt kunde bli gratis.

Man talar mycket om inklusion och delaktighet i närskolan, behövs specialskolor?

– Ja, specialskolor behövs eftersom alla är olika. Det finns elever för vilka närskola inte är det bästa alternativet. För att man ska må bra behövs självförtroende, och om det inte kan byggas upp i närskolan kan det vara bra att komma till en specialskola.