Förbundet Finlands Svenska SynskadadeFredag, 18 maj 2012

Läsarundersökningens resultat

FSS har undersökt vad läsarna tycker om våra tidningar. Överlag är läsarna nöjda med Medlemsbandet, Finlands Synskadade samt punkttidningarna, men många konkreta tips och idéer kom också fram i svaren.

Läsarundersökningen gjordes som en telefonenkät. Intervjuerna och sammanställningen gjordes av Jens Finnäs i maj 2011.

Finlands Synskadade

Sammanlagt 100 slumpvis utvalda prenumeranter ringdes upp, varav 25 svarande.  Av de som deltog i enkäten var 13 kvinnor och 12 män. Åldern varierade från tjugo-årsåldern till över 80 år och den geografiska spridningen var stor med deltagare från alla distrikt. Den stora majoriteten av de svarande är pensionärer. Det är också de som läser tidningen flitigast. De yngre läsarna som svarade läste tidningen mer sporadiskt och hade därmed också rätt lite att säga om innehållet.

Förbundets medlemmar verkar vara nöjda med Finlands Synskadade. Många framför tacksamma hälsningar till förbundet. De äldre medlemmarna säger att de läser tidningen troget och ger den ett skolbetyg mellan åtta och nio. Att göra några större redaktionella kursförändringar är därför knappast nödvändigt.  Många efterlyser vardagsnära reportage och medicinska och vetenskapliga nyheter.  Man önskar också regional spridning gällande artiklarna. Flera österbottningar skulle gärna se fler texter från sina egna hemtrakter. Formmässigt ligger tidningen bra och papperskvaliteten uppskattas.

Medlemsbandet

Ett femtiotal slumpvis valda prenumeranterna ringdes upp, varav 19 svarande. Av de som deltog i enkäten var 13 kvinnor och 6 män.

Frågan om vilka delar av bandet som lyssnades på var svår att få tydliga svar på i och med att många hade svårt att hålla isär de olika delarna. Generellt verkar ändå föreningsmeddelandena hade de mest trogna läsarna av tidningens olika delar. Svaren på frågan om vad läsarna tycker om innehållet bekräftar att förbunds- och föreningsmeddelandena har en viktig roll. Vardagsnära berättelser verkar också vara populära, liksom intressebevakning och medicin. Överlag är de flesta rätt nöjda med innehållet. Det är få som vill ge någon direkt negativ feedback.

Det allmänna intrycket är att Medlemsbandets lyssnare är tämligen nöjda, men inte heller alltför kräsna. Att förmedla information om vad som händer i föreningarna och i förbundet verkar uppfattas som bandets viktigaste funktion.
Den största kritiken gäller ljudkvaliteten på de bandade inslagen, som flera uppfattar som direkt störande. Detta är synd, för samtidigt är det just ett vardagsnära innehåll som många verkar uppskatta. Så här säger en som svarat på frågorna:

”Medlemsbandet är ett fönster ut. I och med att många synskadade inte kan ta sig ut, borde det vara mera liv i bandet. Många sitter kanske ensamma hemma. Innehållet borde spegla synskadades vardag.”

 

Punktskriftstidningarna

Undersökningen gällde punktskriftstidningarna Intermezzi, Punktchat och Oss emellan. Alla trettio prenumeranter i registret ringdes upp, varav 12 svarande. Jämfört med respondenterna i läsarundersökningen för Finlands Synskadade och Medlemsbandet var de svarande här förhållandevis unga, vilket också höjde svarens kvalitet. Största delen av de svarande fick hem flera av förbundets punkttidningar. Alla läste medlemstidningen Finlands Synskadade i punktskrift.

De flesta sätter ner hyfsat mycket tid på att läsa åtminstone några artiklar i varje tidning. Några säger att de bara skummar igenom innehållsförteckningen och läser enstaka intressanta texter. Man kunde se en viss tendens att de äldre läsarna sätter ner mera tid på tidningarna. I medeltal används 45-90 minuter på att läsa varje nummer.

Formmässigt får punkttidningarna genomgående ett högt betyg. Innehållet delar däremot i någon mån uppfattningarna, vilket man förstås får räkna med. Alla har sin egen smak. Feedbacken är rätt långt densamma som gällande Finlands Synskadade i svartskrift och Medlemsbandet. Artiklarna får gärna vara å ena sidan fördjupade och till exempel medicinska, å andra sidan vardagsnära. Den regionala spridningen får inte heller glömmas.